Förra skolterminen tog jag mig an matematik C mestadels för meritpoängens skull men även ifall det vore något som skulle krävas till någon framtida utbildning. Matematik A och B var aldrig någon direkt utmaning och det är trots allt ett ämne jag alltid haft relativt lätt för, därmed tänkte jag någon ödmjuk tanke om att C-kursen knappast kunde vara omöjlig. Dock var det troligtvis hybris snarare än ödmjukhet mina tankar fyllts av och nu inser jag att mitt huvud är doppat alltför djupt ner i vattnet. Det jag kan göra nu är i princip bara att be till gudarna* om att godkännas i kursen och förtjäna de där extra 0.5 poängen för att öppna framtidsdörrarna en aning.
*Gudarna; ifall de är flera och för säkerhets skull vill man ju förstås tillbedja dem allihopa, men jag säger detta med hopp om att Gud** inte ska bli upprörd.
** Finns det nu bara en Gud lär denne visserligen bli mycket förfärad över mitt polyteistiska leverne enligt hans anhängare och förlåter det aldrig, låser pärleporten och kastar mig i helvetets eldar – men värst av allt; jag lär inte godkännas i matematik C! Dilemma.
Postat i: Ganska personligt
Tror du fixar det, gudars hjälp eller inte.